I mitt tidigare blogginlägg förklaras översiktligt varför en eventuell väpnad konflikt mellan Ryssland och Nato i Östersjöområdet startar med att parterna söker förekomma varandra med att säkerställa basområden för fjärrstridsenheter och flyg på svenskt territorium. Det som deloperationer inom ramen för parternas huvudoperationer.
Deloperationerna inleds med överraskande och intensiv förbekämpning med målsökande fjärrstridsrobotar mot våra fasta lednings-, radar- och sambandssystem, våra flyg- och marinbaser samt arméns uppställningsplatser för stridsfordon och tunga vapen. Sannolikheten för att upp till två tredjedelar av dessa slås ut under förbekämpningen är stor.
Förbekämpningen följs av landsättningar av luft- och sjöburna mekaniserade enheter upp till brigads storlek, nära eller direkt i blivande basområden. Uppgiften för enheterna är att inom tre till fyra dygn säkerställa tre till fyra basområden.
För att hindra detta måste armén tillföras tre till fyra brigader och flygvapnets och marinens uppställningsplatser spridas över fler freds- och krigsbaser. Samtliga baser och arméns uppställningsplatser måste skyddas av fjärrluftvärn och närluftvärn, båda med kapacitet att kunna bekämpa precisionsstyrda fjärrstridsrobotar. En dyr och tveksam kostnadseffektiv anpassning av insatsförsvaret till dagens och kommande militärtekniska hot. Ett troligen mer kostnadseffektivt försvarsalternativ är ett ytförsvar.
Exempel på ytförsvar, kort:
Landet indelas i försvarsregioner, i vilka striden planeras och genomförs med lokalt rekryterade och övade enheter av plutons och kompanis storlek som "svärmar" runt och mellan landsättningar och redan säkrade basområden, och som dygnet runt utsätter dessa för jägarliknande korta, överraskande och intensiva eldöverfall. Syftet med striden är att fortlöpande tillfoga motståndaren förluster i tid och bindningar av dess elitförband. Det förutsätter allmän värnplikt.
Vill vi stå utanför en väpnad konflikt mellan Ryssland och Nato måste vi vid slutet av 2020-talet ha byggt ett försvar med förmåga att övertygande kunna visa parterna att deloperationer mot oss kostar mer än de fördelar de förväntas ge gentemot dess motpart i konflikten. Kan vi inte det riskerar vi att parterna kommer att bekämpa varandra på svenskt territorium, med oss som maktlösa åskådare.
Det är hög tid att i studier med realistiska hotscenarier bl.a. jämföra försvarseffekter och kostnader mellan en fortsatt satsning på ett successivt anpassat insatsförsvar och olika alternativa former av ytförsvar.
Raimo Jakola ©
Tjugo års erfarenhet av militärstrategiska hotprognoser
och framtidsinriktade strukturstudier i försvaret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar