söndag 29 januari 2017

Kommentar till Raimo Jakolas tidigare artiklar.

Svar til Raimo Jakola

Raimo Jakola har i NWT gett oss två sakliga debattinlägg med betydelse för svensk strategi. Det första klargör stormakternas möjligheter att inledningsvis ingripa med moderna försvars- och anfallsrobotar med räckvidder över hela det nordiska området. Robotarna är flyttbara.

Sveriges framtida försvar måste anpassas efter dessa moderna betingelser, heter det i hans andra inlägg. Ett indirekt defensivt försvar bör organiseras, menar Jakola. Detta försvar skulle ge Sverige, Norden och hela Europa en ökad säkerhet, menar jag.

Ett försvarat svenskt markterritorium, som Jakola föreslår, ger skydd åt alla Sveriges kringliggande parter. Redan detta är en styrka för hela EU. Dessutom ger ett svenska försvar ett påtagligt skydd åt stormakten Ryssland. En överraskande slutsats? Ja, tyvärr för många, men likväl en geografisk och militär sanning.

Självklart har Ryssland ett intresse av Sverige både  för sin front genom Östersjön norrut och inte minst av det strategiskt viktiga Kolaområdet. Lika viktigt för Ryssland är att förhindra USA/Nato att behålla eller öka sin militära styrka väster om Skandinavien.

Före detta generallöjtnanten Carl Björeman (se bland annat boken "Var vi redo?") har en gedigen insikt i vår försvarspolitik från andra världskriget till våra dagar. Dagens läge beskriver han med ett enda ord: Katastrof! Det är inte svårt att dela denna uppfattning. Ett för stormakterna militärstrategiskt tomrum fyller kärnvapenmakterna snabbt inför och under en väpnad konflikt.

Jakola och Björeman har uppfattningen att vårt markterritorium primärt ska försvaras. Båda understryker tidsfaktorns betydelse - Jakola i dag med den självklara formuleringen: parterna söker "förekomma varandra". Jakola kommer till samma uppfattning som ÖB Helge Jung hävdade efter 1945, nämligen att Sverige ska ha ett defensivt försvar. Jakola kallar sitt indirekta defensiva försvar ett "svärmande försvar".

Livet  måste levas framlänges men måste förstås baklänges. Gott! Förståelsen kan nås långt tillbaka i tiden. Men lösningen finns i försvaret av vårt markterritorium med ett modernt pliktförsvar inifrån och utåt.

Per Blomquist ©
Ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien

tisdag 24 januari 2017

"Därför ökar det militära hotet mot Sverige", av Raimo Jakola, gästskribent ©

I den ryska enklaven Kaliningrad finns sedan hösten 2016 lättrörliga fjärrstridsenheter, avsedda för bekämpning av luft-, sjö- och markmål, med precisionsstyrda robotar med konventionella eller kärnvapenstridsspetsar, som kan träffa mål på fem meter när. Från Kaliningrad nås markmål i södra Sverige upp till linjen Falsterbo - Vättern - Stockholm samt sjö- och luftmål över södra och mellersta Östersjön fram till svenska kusten, inom sex minuter efter avfyring.

Samma slags enheter finns sedan tidigare på rysk sida nära rysk/estniska gränsen. Därifrån nås sjömål i norra Östersjön fram till och någon mil innanför vår kust. Nya enheter väntas inom något år tillkomma nära rysk/finska gränsen i höjd med Övertorneå. Deras robotar når markmål i hela Norrbotten fram till fjällkedjan. Luftmål nås över Bottenviken och tjugo mil innanför kusten.

På DN:s fråga 2016-10-11 till försvarsminister Peter Hultqvist om robotarna i Kaliningrad ökat hotet mot Sverige svarar han: "Jag vill inte spekulera om hotbilden", och vidare: "Militär förmåga är en sak, politisk vilja en annan". Försvarsministern vet naturligtvis att robotarna ökat Rysslands förmåga till väpnade angrepp i närområdet.

Vid bedömning av hur och varför det hotet ökat måste hänsyn tas till robotarnas betydelse i eventuella väpnade konflikter mellan Ryssland och Nato i Östersjöområdet och till vårt territoriums betydelse för parterna före, under och efter en militär konflikt mellan dessa.

Kort om fjärrstridsenheters betydelse:
Tioårig satsning på fjärrstridsenheter och på luft- och sjöburna lätt mekaniserade markstridsenheter har möjliggjort överraskande öppningar av väpnade konflikter, följda av snabba händelseförlopp under konflikternas följande faser. Möjlighet som parterna länge eftersträvat.

Kort om vårt territoriums betydelse:
En väpnad konflikt i Östersjöområdet sprids snabbt över ett stort operationsområde, omfattande norra Europa, Nordkalotten, Atlanten och Barents hav. Mitt i området ligger Sverige i frontlinjen mellan parterna. Från svenskt territorium når deras robotar, på ett avgörande sätt, längre in på motpartens territorium än från det egna. Den part som först lyckas etablera robotbaser på svenskt territorium får därmed en betydande operativ fördel som kan avgöra konfliktens utgång.

Det är därför svårt att se en militär konflikt mellan Ryssland och Nato utan att de, redan under konfliktens inledande fas, söker förekomma varandra med att säkerställa basområden för framskjutna  fjärrstridsenheter och stridsflyg på svenskt territorium. Detta som viktiga deloperationer inom parternas huvudoperationer i nämnda operationsområde.

I en kommande insändare skissas ett exempel på en sådan deloperation och ett alternativ till hur vårt försvar kan utvecklas för att säkerställa militär förmåga att avhålla parterna från deloperationer mot svenskt territorium och därmed ge möjlighet för oss att hålla oss utanför väpnade konflikter mellan parterna.

Sök gärna på Internet med "This Russian Weapon Can Destroy an Entire Army" för att se animerad video som visar exempel på modern fjärrstridsenhets rörlighet och flexibilitet vid bekämpning av sjö- och markmål.

Raimo Jakola ©

Tjugo års erfarenhet av militärstrategiska hotprognoser
och framtidsinriktade strukturstudier inom försvaret.